Rilax gård i Bromarv kan från och med i höst sälja bevisligen kolkompenserat kött. Gården har skrivit kontrakt som förbinder dem att kompensera utsläppen från köttproduktionen med skogsandelar.
Det började med en mjölkförpackning. Jessica Aminoff vid Rilax gård funderade på konceptet ”mjölk från frigående kor”, som hon visste att kom från kor som vistades ute mindre än de egna Hereford-korna.
– Våra kor får gå ute fritt året om och de betar på våra marker hälften av året. Vallarna skördar vi bara en gång per år, så de binder också kol under vintrarna. Kolavtrycket från våra djur borde inte kunna vara större än det från mjölkkorna.
På mjölkförpackningen påstods dessutom att kolavtrycket kompenserats helt, vilket vid närmare inspektion visade sig ske genom att plantera träd i Afrika.
– Visst är det också bra, men varför inte kompensera avtrycket lokalt istället?
Ingen avverkning på fem år
Jessica kontaktade det finländska företaget NordicGreenSolutions NGS som räknar ut kolavtryck för företag.
– De var genast intresserade eftersom något liknande ännu inte gjorts i Finland. Genom att räkna ut koldioxidekvivalenten för ett kilo kött kan man också beräkna hur mycket kol som måste bindas för att kompensera hela produktionen.
Den bästa kolsänkan låg nära till hands – i de egna skogarna. Genom att avsätta en beräknad mängd skog för en viss tid binds samma mängd koldioxid som köttproduktionen orsakar.
– Ett kontrakt förbinder oss att inte avverka den arealen för fem år framåt, säger Jessica. Resultatet är att vi från och med i höst har rätt att kalla vår köttproduktion kolneutral.
I kontraktet står också hurdan skogen ska vara för att accepteras som kolsänka.
– Skogen ska vara frisk mo eller bördigare och växa minst fem kubik per hektar, berättar Jessicas pappa Mikael Aminoff som driver gården tillsammans med sin dotter och sin fru Arja.
Naturresursinstitutet Luke beräknar att inhemsk köttproduktion resulterar i 20-30 koldioxidekvivalenter per kilo kött, och antagligen mindre för ekologisk produktion. Det globala genomsnittet är enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO 46,2 CO2-ekvivalenter/kg kött.
– Våra beräkningar baserar sig på 20 koldioxidekvivalenter per kilo, men med 20 procents marginal för att säkert uppnå total kompensation, säger Jessica. Om produktionen ökar kan mera skog avsättas för att kompensera ökningen.
Finland som gjort för köttproduktion
Ännu finns det inget enskilt certifikat som visar att köttet är kolkompenserat. Däremot tror Jessica Aminoff att det i framtiden kan bli aktuellt med ett sådant certifikat.
– Finland lämpar sig för gräsodling. Vi har gott om vatten och rätt temperatur och det gör Finland till ett optimalt land för att producera nötkött.
Att välja inhemskt och närproducerat är en klimatfråga. För att göra produktionen ännu mera lokal börjar Rilax använda sig av Meatgards slakteri i Ingå.
– Vi vill slå tillbaka mot kritiken och visa att den inhemska köttproduktionen är klimatsmart. Kontraktet om kolkompensation är vårt bevis i en känsloladdad debatt där man måste backa upp sina påståenden med fakta.
Trots att Rilax gård drivs av två generationer understryker Mikael Aminoff att det här är Jessicas projekt.
– Hon letar kontinuerligt efter sätt att göra saker ännu effektivare. Hon är den som tar hand om korna medan jag tar hand om logistiken. Och det här gör vi inte för att få ett bättre pris eller ens öka försäljningen, utan för att dra vårt strå till stacken i debatten om kött och klimat.
Mikael hänvisar bland annat till Unicafe-restaurangerna vid Helsingfors universitets beslut att inte servera rött kött i sina restauranger.
– Kor och människor har levt i symbios i hundratals år, och nu plötsligt är de ett problem. Istället kunde Helsingfors stad fundera på hur de värmer upp sina hus, nämligen med stenkol. Allting borde sättas i proportion.
Jessica vill inte uppmana folk att äta mera kött, utan istället att fundera på hur det är producerat.
– Jag är glad om konsumenter vänder sig till oss för att de vill satsa på kött där djuren haft det bra. Det är för mig det allra viktigaste.
